En natt utan sömn. En timme har jag slumrat till. T jobbade natt så jag vågade mig inte på någon lugnande.
Jag har aldrig mått så här dåligt, Jag trodde jag var på botten men jag hade fel.
Svetten rinner och hjärtat slår alldeles för fort.
Barnen bygger koja av torkställningen (heter det så) men jag orkar allvarligt inte säga till att de inte får leka med den. Jag låter de hållas i dag.
Jag måste klara det här, jag vet ju att det blir bättre sen,
Malla, Tack för att du finns!
4 kommentarer:
Jag önskar jag kunde hjälpa Dig *kramar om*
Jag med! Massor med kramar. Mirre
Tack tjejer!
Hur går det, hur mår Du *tänker på Dig*
KRAM Åsa
Skicka en kommentar