I dag känner jag mig riktigt ledsen. Jag försöker skylla på att jag någon gång förra veckan missade min medicin men jag tror inte att det beror på det.
Allt känns verkligen trist. Tårarna har varit nära många gånger under eftermiddagen.
Jag är ju en sån som samlar allt på hög sedan brister det. Det blir svårt att sortera alla känslor och det är bara kaos i huvudet.
Min kära vän Cissi bjöd mig på lunch i dag, tack gumman. Men det var efter det som jag började bli deppig. Antagligen för jag lyfte lite på locket.
Just nu känns det som jag inte har något liv. Samma sak varje dag. Ingenting händer. Jag kvävs.
Läser andras bloggar om middagar, roliga tjejkvällar, parmiddagar osv. Vi blir inte längre bjudna på sånt. Och en av anledningen är att vi aldrig får barnvakt. Ingen har orken att passa våra barn, iallafall inte alla samtidigt.
Jag hoppas så att vi får en stödfamilj till T så kanske kanske någon orkar barnvakta de två minsta och vi får hitta på något någon gång.
I helgen firar vi bomullsbröllop. Ingen idé att ens tänka på att få rå om varandra.
Är det så här det ska vara de närmsta 18 åren?
Många tankar går i mitt huvud men jag tänker inte ens skriva dem här. De får stanna inom mig.
11 kommentarer:
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, har ju inte direkt något liv själv, men Du ska veta att jag tänker på Dig och önskar jag kunde hjälpa Dig/Er *kram* Åsa
Tråkigt! Har du inga släktingar som kan hjälpa dig?
Jag har ju inte det tyvärr. Mamma i gävle och syster i skåne
Skickar härmed en stor kram och hoppas att det löser sig för dig.
Har inte barnen släkt på fadern sida som kan ställa upp och hjälpa er med lite avlastning,det tycker inte jag är för mycket begärt.
Det är tyvärr ingen som orkar ta alla tre samtidigt.
Tack för kramen förrestenn:)
Barnens faster! Jag har ju tagit hand om dem. så jag hoppas det inte är jag som inte har ork!
Therese, jag vet att du brukar hjälpa till så mycket du vill kan och orkar men det handlar fortfarande om att jag och Tomas aldrig få rå om varandra och få sovmorgon.
det var inte så du har skrivit.
Vad står det då? "Och en av anledningen är att vi aldrig får barnvakt. Ingen har orken att passa våra barn, iallafall inte alla samtidigt."
Det är exakt så det står!
Men varför tar du åt dig så fall? du ställer ju upp!
jag tog inte åt mig. jag skrev bara att jag finns.och jag kan ta dem så ni får sova osv kram
Skicka en kommentar