lördag 20 december 2008

Fortfarande huvudvärk

Den har suttit i nu sedan i torsdags. Huvudvärken alltså. Jag tror det är spänningshuvudvärk. Jag spänner mig hela tiden nu. Jag räknar ner till jul. I morgon är det sista dagen om de skulle blivit smittade av något skit på dagis. Barnen får hålla sig inne. Jag är världens taskigaste mamma men de får inte följa med till affären eller något nu. 4 dagar kvar sedan kan jag pusta ut lite. Det är ju just på julafton jag vägrar ha en sjuk familj. Låt oss slippa, låt oss slippa!

torsdag 18 december 2008

En dag kvar

I dag är det sista dagisdagen sedan är det jullov. I dag känns det mycket bättre än i går. Konstigt att det kan vara så olika.
I gårkväll fick jag migrän. Jag tror jag spänner mig för mycket och har ångest och sedan släpper spänningen på kvällen och då vlir det så i bland. Så när Emma vaknade i natt hade jag fortfarande ont och det gör det fortfarande. Inte mycket men det sitter där bakom ögat. Ska ta en ipren tror jag.
Egentligen skulle jag hem till Cissi i dag men jag tror jag hoppar det, men jag har ju 2 timmar på mig att bestämma mig så. Bara huvudvärken går över så jag känner mig bättre så kanske jag ändrar mig.

onsdag 17 december 2008

ännu en dagisdag

Jag lämnade dem, men jag mår skit. Tyckte en pojke på E&E s avdelning såg lite vissen ut. Varför lägger jag märke till sånt? Det gör ju inte en "normal" människa.
Fan vad dåligt jag mår nu, varför ska jag göra sånt jag mår dåligt av? T pushar på, personalen pushar på. Ingen förstår.
Jag trodde aldrig jag skulle vara en av dem "där" människorna med ångest. Men här är jag. Jag vet att jag inte är ensam men just nu känner jag mig ensammast i världen.
Illamåendet kryper inpå mig men innerst inne vet jag ju att det bara är psykiskt.
En vecka kvar till jul, snälla låt oss vara friska över jul iallafall.

Ingen bra morgon

Barnen tyckte det var morgon 05.10. Tindra väckte alla tre. Jag är så trött och när jag är trött får jag ångesttankar. Jag måste lämna barnen i dag men jag vill inte. Eller måste måste jag inte men de vill ju gå. Jag försökte ringa T men han svarade inte. Jag behöver en push nu på morgonen. Jag hatar denna ångest, jag vill inte må så här längre:-(

tisdag 16 december 2008

När fobin inte får som den vill

Jag har barnen på dagis! Förstår ni? Jag har gjort något jag absolut inte skulle göra. Lämna dem på dagis den sista veckan. Jag måste övervinna fobin och jag tror det här är ett sätt. Min man är stolt över mig och då blir jag glad:-) Det går ingen ms på dagis nu heller. Jag har tänkt att blir vi magsjuka på julafton så blir vi. Hur länge det tankesättet kommer funka vet jag inte men det känns okej nu.
Jag och T har hunnit städa hela lgh och har pyntat lite mer, nu är det bara granen kvar och alla juldukar. Kanske jag börjar få liiite julstämning iallafall. Inte bara tänka ms tankar.

I eftermiddag ska jag nog göra knäck. Jag ska göra vanlig och cocosknäck tror jag. Det var så grymt gott förra året.

I går var jag på Luciafirande x2. Först Tindra kl 7.00. det var mysigt och de var så duktiga att jag fick en liten tår i ögat. Sedan blev det grötfrukost och julskinkemacka. Det var trevligt och gott. Det var kul att se de andra föräldrarna också. Jag ser dem sällan eftersom barnen bara går 15 timmarsvecka.
Sedan var det dags för Elias och Emmas firande kl 15.00. De var så söta och duktiga de med. Elias gick tom i tåget. Det trodde jag inte han skulle våga. Det bjöds på lussebullar,pepparkakor och kaffe. Sedan var det julpyssel som gällde. Jag kan ju erkänna att jag inte är någon pysselmänniska. det gick ju sådär.

En kompis tog flera foton på barnen. Hon har också sitt barn där. jag hoppas att jag får kopior. Hon har en bra kamera:-D Det var kul att träffa henne, det var ett tag sedan:-) Hon har världens sötaste dotter måste jag säga. Dottern brukar stå i fönstret och vinka och ge mig kastkyssar. Man blir så glad!

Nu är det snart dags att hämta barnen!

lördag 13 december 2008

Glad Lucia



I dag är det lucia. Det började bra när jag skulle sätta på Tindra luciakronan. Den var alldeles för stor! Satte man den på minsta hålet så var den lagom för mig. Jag har alltså köpt en luciakrona för vuxna. Nåja det ordnade sig med kronan från förra året och superlim. Tur att hon provade den i dag och inte väntade tills på måndag när hon har sitt lussefirande.
Jag förskte desperat fota mina lussebarn men fick inte till en enda bra bild:-(

Sedan kom kusin Isabel hit och bonuskusin Wilma med sin pappa. Det var länge sedan Wilma och Tindra lekte så det var nog kul för båda. Isabel är en månad yngre än min Emma.

Nu har vi ätit middag, det blev bakad potatis med en god kycklingröra som jag hittade på en blogg.

Bakad potatis med kycklingröra (4port)

4 st bakpotatisar
1 liten grillad kyckling
140 g bacon
1 avokado
1 päron
1 rödlök
2 vitlöksklyftor
2-3 msk mango chutney
4 dl lätt creme fraiche
1-2 tsk curry
Salt, Peppar

Det är luciafirande i kyrkan nu kl 19 men min fobi sätter tyvärr stopp för det:-(

I dag har jag också varit gift i 6 månader. Vi gifte oss fredagen den 13 juni:-D




torsdag 11 december 2008

Lugnt och skönt!

Alla barnen somnade innan 19.00 i kväll! Det händer inte ofta i min familj. Det är skönt när det väl händer för jag och Tomas får inte mycket ensamtid. Iofs jobbar Tomas natt så jag sitter ensam här i soffan nu. Men det är skönt det med i bland.

Nu har barnen jullov! Det känns skönt. Vi ska bara ett par svängar till dagis på måndag för luciafirandet. Men efter det så är det inget dagis förrän i början av januari.

Den här veckan skulle jag få svar om jag kom in på utbildningen jag sökte men jag har inte fått svar än. Vi får se om det kommer i morgon. Annars får jag ringa. Det känns som om jag inte kommer in, men gör jag det börjar jag plugga 10 januari. Och jag vill verkligen göra det!
*pliiiz låt mig komma in*

Nu ska jag slöa på FB innan jag lägger mig i sängen!

onsdag 10 december 2008

Elias är sjuk


Ja nu har jag en anledning till att hålla honom hemma illafall. Jag tempade honom till 38.8 vid 18 tiden i kväll.

Självklart väntar jag ju på att han ska få magsjuka men han har ätit bra i dag. Varför skulle han få magsjuka bara för han har feber? Jäkla hjärnspöken.

Jag tror jag ska bära in han till mig i natt. Tomas jobbar natt. Jag vill ha koll om han blir sämre i natt.

Tindra var på dagis i dag iallafall. De hade bakat lussebullar och de fick med sig ett förkläde hem. Det där milda förklädet man får i affären om man köper ett visst antal milda produkter. Hon var så stolt när hon kom hem med sin bullpåse och förkläde.

Jag och Elias har också bakat lussebullar i dag men de kommer nog vara slut innan lucia...

Annars har jag bara slappat hela dagen känns det som. Tvättat en maskin tvätt och tömt diskmaskinen men mer än så har det inte blivit.


Fick SMS av en "fobisyster" i dag. Hon hade också sökt hjälp nu men det skulle ta ända till sommaren minst innan hon fick hjälp. Hoppas jag slipper vänta så länge! Jag är stolt över henne som också har sökt hjälp!


Nu ska jag snart förflytta mig till sängen och försöka sova, men det äe svårt att sova själv tycker jag. Även fast jag avskyr när Tomas snarkar:-D


tisdag 9 december 2008

Havrebollar

Häromdagen gjorde jag dessa:
http://www.geocities.com/annelie26/havrebollar.html
Och de smakar nästan som de man köper. Så himla goda!
Tänk om min son bara kunde somna så jag kan göra några nu när jag är så sötsugen!
Jag är alltid sötsugen på kvällarna. Jag fattar inte! Snacka om sockerberoende!

Hur ska jag göra?

Det går ingen vks på Tindras avd. Men som sagt går det på Elias och Emmas. Jag funderar på att ha E&E hemma nu. Men de var ju i dag så de kan ha blivit smittade redan om man tänker så. Åh jag vet inte hur jag ska göra. Jag får ångest vilket fall :-(

Jag pratade med öppenvården nyss. Jag ska bli kallad till psykologsamtal. Men det tar nog ett bra tag innan jag får någon tid. Hon skulle skicka en kallelse.

Så fort vi kom innanför dörren spritade vi händerna. Jag och barnen. Tindra tycker det luktar illa och är läskigt för att de försvinner in i huden.
Stackars barn som har en mamma som jag...

Ångest Ångest Ångest

I dag lämnade jag barnen på dagis, det första jag ser är texten på white board tavlan " Vi har fortfarande vinterkräksjukan" Va fan!
De informerade mig om att ingen har kräkts på dagis och det känna väl lite lugnare men hur kommer det sig att det bara var 4 st barn på avd? Jag ville bara ta hem dem igen men de fick vara kvar. Så nu kommer jag och ångesten vara bästa vänner fram till nästa torsdag när jag håller de hemma över jul och nyår. Fan fan fan!
Förutom Ångesten är även dessa två mina bästa vänner











måndag 8 december 2008

Julbak

I år har jag bestämt att jag ska lägga lite tid på julbak. Förutom vanlig knäck som jag jämt gör ska jag även göra cocosknäck, det är sååå gott!
Sedan ska jag göra rocky road som jag läste om i dag i ett forum, det låter så himla gott! Recept finns på http://recept.nu/1.126537/leila_lindholm/bullar/rocky_road
Lussebullar ska jag också göra.
Sedan får vi se om det blir något mer. Kanske lite fler pepparkakor. Fast köpekakor är ju godare tycker jag!

Suck!

Jag är medlem på Fl. Det finns en tråd där som jag "hänger i". Men för någon vecka sedan så valde jag att ta en paus för att det pratades så mycket magsjukor. Jag pallar inte att veta att det finns i min närhet. Men så i dag blev jag så nyfiken så jag kikade in. Det finns ju så mycket annat roligt att läsa där också.
Och det första jag läser är om en mamma vars barn är magsjukt. Jippie! Vad skulle jag in i tråden å göra? *muttrar*
Sedan blev det väl en mindre disskusion om vad som är lämpligt att skriva om.
Och det är ju yttrandefrihet så man får ju skriva vad man vill.
Men det känns lite onödigt att skriva var när och hur många gånger barnet kräks, för jag tror ingen egentligen är intresserad av det. Även de icke emetofobiska medlemmarna.
Men som sagt man måste ju få ventilera...

Ont i halsen och snorig

Fortsättning på tjejen i trappen...
När jag och barnen skulle gå på julmarknaden vid 11 tiden så låg tjejens handväska med innehåll utsritt i trappan. Jag blev lite nervös att jag skulle hitta henne på våningen under. Men jag plockade i hop alla saker. Packade Elias och Emma i vagnen och funderade på om filten som vi har i vagnen är i lgh eller om tjejen frös så hon hade tagit den. jag ringde Tomas men den hängde på styret när han gick till jobbet vid 5 tiden på morgonen så hon har då tagit den.
Jag rotade igenom plånboken och hittade en patientbricka. Ja jag säger då det. Om man inte hittar hem när man bor två portar bort så ska man ju inte dricka.
Jag gick upp och ringde på dörren och lämnade tillbaka handväskan snäll. Fick knappt ett tack av mamman. Efteråt tänkte jag att hon kanske trodde jag var med på festen... Aja. Filten frågade jag inte efter.

Sedan var vi på julmarknad. jag barnen och enkompis med barn. Det var världens minsta julmarknad och aptråkigt. Men Tindra fick åka pariserjul och Elias ville ha en cars tröja så den ska han få i julklapp.

I dag har jag ont i halsen igen. Det går fram och tillbaka. Men nu har jag vita prickar så det kanske är halsfluss. Får se hur jag mår i morgon, då kanske jag ringer vc.

söndag 7 december 2008

Skitnatt!

Min stora tjej sover hela nätter. Ja hon är ju 5 år så det är klart hon gör det. Men de gånger hon har vaknat på sena kvällen eller natten betyder magsjuka.
Och sent i gårkväll och i natt vaknade hon. Jag stelnade till som en pinne och Tomas fick gå in. Ångesten satte i gång direkt! Men det var ingen fara. Hon var bara alldeles täppt i näsan. Likförbannat låg jag på helspänn hela natten. Jag har bara slumrat till.
Grannen hade dessutom fest i går så vid 3.30 var det bråk i trappen. Visserligen så försvann folket snabbt men jag kunde inte somna om. Jag hade precis somnat till när min mans väckarklocka ringde 4.30. Somnade om ganska direkt när han hade gått till jobbet men sedan vaknar jag av att hunden morrar och skäller. Då är det en tjej från festen som står och gråter i trappen. Hon vet inte var hon är. Nu är klockan 5.30. Hon var kvar till 7.30 sedan har jag inte hört något mer.
Jag skulle ju ringt polisen för hon behövde ju hjälp men jag var så trött så jag orkade inte tänka snälla tankar. Jag ville bara skrika på henne men det gjorde jag ju givetvis inte. Jag hoppas att hon har nyktrat till och hittat hem så hon inte ligger i trappen och sover, jag ska nog gå ner och titta.
Jag vill flytta... men å andra sidan så var nog inte mina fester tystlåtna när jag var i 17 årsåldern..

I dag är det julmarknad. Blandade känslor. Men det lutar åt att jag går. Jag kan omöjligt hålla mig vaken och ta hand om 3 barn hela dagen. Tar med mig handsprit och inte trängas med för mycket folk.

lördag 6 december 2008

Att inte lita på folk

Jag litar bara på mina närmsta vänner och min familj när det gäller magsjuka. Jag vet att jag är helt insnöad i min fobi men jag har blivit hatisk. Hatisk mot föräldrar och förskolepersonal på förskolan.
Hade alla gått efter 48 timmars regeln så hade det inte blivit så mycket epedimier som det blir.
I våras lades våran förskola ner och vi fick byta. Vilket känns jättebra. Från Oktober förra året till juli nu i somras hade vi magsjuka 11 gånger. 11 gånger! på den gamla förskolan. Det är orimligt- Det är mer än 1 gång i månaden. Och alla gånger utom två blev jag och min man sjuka.
Jag höll dem hemma från Lucia fram till jul i fjol. Inget dagis, inget öppna förskola. Bara hemma. Likförbannat hade vi magsjuka på julafton. Det ska inte få hända i år!
Att ha magsjuka 11 gånger på 9 månader säger ganska mycket hur andra föräldrar skiter i att hålla sina magsjuka barn hemma 48 timmar efter sista symptom.
Jag har pratat med mina barns fröknar om min rädsla och de har lovat mig att berätta och skriva upp på tavlan när det går magsjuka, så jag har känt mig lugn.
Det var ju bara det att det visst har gått magsjuka. Flera barn på en annan avdelning hade blivit sjuka. Men det fanns det ingen info om. Jag fick veta det av en annan mamma vars barn hade blivit dålig. Och jag lämnade mina barn i tron på att det inte gick något skit.
Det man inte vet mår man inte dåligt av är ju sant men jag måste ha kontroll, jag måste veta så jag kan hantera ångesten!

fredag 5 december 2008

Första inlägget

Första inlägget. Vad svårt det är att hitta på något att skriva.
Jag ville starta en blogg för att kunna skriva av mig när jag mår dåligt, och när jag mår bra. Att ha emetofobi är inte lätt. Värst är det nu vintertid, Men jag har sökt hjälp nu efter att ha haft konstant ångest varje dag i över ett år. Förut så var det bara vintertid men sedan i fjol har det gnagt i mitt huvud varje dag.
Det började en decemberdag 2005. Jag och min stora dotter som vid tillfället var två år hade lagat mat, ätit och diskat. Jag nattar henne och sedan lägger jag mig i sängen med en påse godis. Ringer min mamma. Efter en liten stund säger jag till henne att nu har jag feber. Jag tempade 39,5 grader. Hur kunde jag få feber så snabbt? Efter ytterligare någon minut var jag tvungen att slänga på luren. Jag hade drabbats av min första VKS (vinterkräksjuka)
I 5 dagar låg jag i sängen. Kunde inte göra någonting. Jag var ensamstående med Tindra som min dotter heter, hade ingen familj i närheten där jag bodde då och ville inte heller ringa någon kompis. Jag ville inte smitta vidare denna hemska sjukdom.
Jag insåg att jag inte kunde ta hand om min dotter men hade inget val. Mellan klräkningarna drog jag ut spjälsängen från hennes rum till V-rummet där jag bodde. I den bodde hon i 5 dygn. Jag klarade kanppt byta blöja på henne och hon fick bara välling att äta. I 5 dygn!
Jag hade träffat min nuvarande man på sommaren. Han ville komma och hjälpa mig men jag sa nej. Jag var gravid i v 12 däromkring. Jag var livrädd att stackars bebisen skulle dö av mina kräkningar, men han lever och är en frisk 2½ åring i dag.
De fem dygnen var det jobbigaste jag någonsin har varit med om. Jag önskar inte min värsta fiende det helvetet. Jag är glad att jag inte smittade min dotter!
Efter det här började jag framkalla fobi.
Jag är inte rädd för att kräkas själv, jag är heller inte rädd att se när någon annan spyr. Men jag är livrädd när min familj kräks. Och det är det jag har sökt hjälp för nu.
Folk har frågat mig vad det är jag är så rädd för. Och jag kan inte svara på det. Jag blir bara så rädd, skakar och får ångest. jag vet ju att de inte kommer dö men för mig är det här hur jobbigt som helst. Och jag kan förstå att det är svårt för andra att förstå.

Men nu har jag som sagt sökt hjälp och det kan bara bli bättre!